Hörneå bys hemsida www.becken.se
Jul på Hallstanäs
Anno 2025 lackar mot jul, här med en lite annorlunda julhistoria som kanske delas av någon enstaka äldre läsare. Titeln för tankar till en ståtlig jul på en herrgård - som i en roman av Selma Lagerlöf. Men Hallstanäs är - eller var - en fabrik, ett sliperi för pappersmassa som gick i graven våren 1967.
Bild 1. Hallstanäs fabrik för slipmassa.
Denna artikel hänger ihop med två nyliga alster, den om Sollefteå Slipservice och om Sånga Kyrka. Vad gäller den förra avses slipning av sågklingor, inte en fabrik för så kallad mekanisk pappersmassa (slipmassa). Gemensam nämnare för allt detta är den norra strandlinjen av Ångermanälven och Ådalen. Andra reportage från denna bygd är de om Marieberg och dess samhälle, om Bjärtrå och Sandslån.
Sedan 1966 förknippas Hallstanäs med julstämning - av Skribenten ska sägas - om detta kan läsas i slutet av denna artikel. På fabriken var nog julstämningen dyster då ett nedläggningsbeslut var taget under året. Vi inleder med lite historia. Om inte detta låter roligt föreslås att man söker sig till bild 4 nedan, eller någon annan artikel.
Hallstanäs låg på en udde i Ångermanälvens ådal. Udden synes ha det passande namnet "Norrland". Andra platser i området är Sandöbron, Klockestrand och Lugnvik. Hallstanäs tillverkade så kallad "varmslipad våtmassa", en mekanisk bearbetning av massaveden snarare än kemisk (sulfit, sulfat). Fabriken byggdes på platsen för en tidigare liten såg - Hallsta ångsåg. Sågen revs och fabriken började byggas 1920.
Fabriken hör samman med Björkå AB som ägde flera sågar och massafabriker i området, exempelvis Björkå, Offer, med flera. Många av dessa började som järnbruk, så även i Hörnefors med det så kallade Bruket och sedermera Sulfitfabriken. Järnbruken lades nära uppdämda sjöar och vattendrag, exempelvis Gålsjö, detta för vattenkraften. Gålsjö lades ned till förmån för Björkå bruk någon mil västerut på bergssidan.
Med tiden lades järnhanteringen ned och istället byggdes en såg och en pappersmassafabrik, detta utmed strandlinjen till Ångermanälven istället för utmed bergssidan vid Björksjöns utlopp.
Bild 2 visar Björkå massabruk 1898. Mer kan läsas i tidskriften "Skogshistoriska Tidender" nr3 2024, sidan 7 utgiven av Skogshistoriska Sällskapet.
Bild 2. Massafabrik och såg byggs utmed Ångermanälven, i detta fall Björkå.
I bild 2 ses dåtidens ansträngningar att i timmerränna (till vänster) leda/flotta timmer från Björksjön och i den högra rännan leda vattenkraften från sjön i en kanal till fabriken.
Skogshistoriska Sällskapets artikel berättar om vårfloden 1919 då dammen i Björksjön brast och vatten forsade fram i den gamla bäckfåran. Rännor och delar av fabriken utmed kusten spolades bort. Detta och andra missöden gjorde att fabriken i Björkå inte byggdes upp igen utan verksamheten flyttades nedströms till udden Hallstanäs.
Bild 3. För den historiskt intresserade rekommenderas boken "Papper och massa i Ångermanland".
I artikeln om den närbelägna Sånga Kyrka berättades om den gamla bygden. Här finns även en av Norrlands större herrgårdar i Holm, från början ett länsresidens. I artikeln Torsåker och Prästmon berättas även om Styresholm, med en gammal borg och maktcentrum i området. I Holm finns även gravhögar daterade till den yngre järnålder, ca 400-500-talet.
Åter till fabriken Hallstanäs - den började i liten skala men utökades gradvis till att bli en av Sverige största sliperier, med en topp 1962/63 på 95.ooo ton våtmassa. Det gick bra för svensk skogsindustri på 1950-talet under den så kallade Koreaboomen (internationell efterfrågan under Koreakriget som sammanföll med expansiva skogsbruksmetoder). Men tilltagande internationell konkurrens under 1960-talet, då alla skulle tjäna pengar på skog och papper, bidrog till att Hallstanäs började nynna på sin svanesång.
Den sista massabalen packades i mars och den 1:a april 1967 lades fabriken ned. Fabrikens 175 anställda förlorade jobbet. Mer historia kan läsas via denna länk.
Julstämning - Hallstanäs
Som ung firades påsk, sommar, älgjakt och inte minst jul vid släktgården i Hörneå. Där bodde farmor Ebba född 1898, på gården som idag huserar redaktion för Becken-Webben. Bilfärden norrut från Mälardalen passerade en uppsjö av massafabriker som ingenjören pappa Lennart var väl insatt i, sulfat, sulfit och sliperier.
Bild 4. Sandöbron, ur artikeln Julafton vid Ångermanälven - 2022.
Dåtidens E4 gick över Sandöbron och Klockestrand. Med 65 mil till Hörneå hann det bli mörkt då man nådde Ångermanälven.
Bild 5. I bildens mitt nedtill ses Sandön och broarna (bild 4). Den röda pilen visar den magiska blickriktningen över Ångermanälven mot Hallstanäs ungefär som bild 6. Blå pil är varifrån Hallstanäs fotats i bild 11.
Minnet av Hallstanäs torde ha varit dagarna innan julafton 1966 (möjligen 1965). Över det frusna vattnet speglades ljuset av fabriken till ett remarkabelt julminne, vackrare än den finaste julgran. Bild 6 är en rekonstruktion som försöker återge upplevelsen. I bygden runt Sandöbron kanske den äldre generationen kan erinra vyn i vinterkvällen. Huruvida man associerar detta till jul må vara oklart. Som barn var den långa bilfärden mot jul en fin upplevelse, och utmed den tronade Hallstanäs.
Bild 6. Ljuset från Hallstanäs speglas utmed isen. Bilden är en rekonstruktion av "Google Maps Street View", en sommarbild som Skribenten omvandlat i Photoshop till mörker. Ljuset från Hallstanäs är således en rekonstruktion. I verkligheten var landskapet vitt av kall snö. Dåtidens vintrar var kalla och med mycket vit snö.
Det är svårt att återge verkligheten i bild 6. Nutidens Hallstanäs är en annan, vilket fortsättningen av denna artikel handlar om. I lokaltidningen Örnsköldsviks Allehanda finns ett inlägg från 2013 om fabrikens nutid.
Bild 7. Bebyggelsen i närhet till Hallstanäs fabrik - i ett besvärligt tillstånd.
Hallstanäs fabrik lever idag med annan verksamhet. Bland annat tjänar magasinen som vinterförvaring för husvagnar, husbilar och båtar. Fabriken verkar även vara ett besöksmål. Även Redaktionen passerade området sommaren 2025 att beskåda fabrikens utsida i bilderna 8 - 11. Området är privat och ska inte forceras, vilket inte hindrat en del andra från att göra just så. På nätet verkar det finnas fler bilder på fabrikens nutid än dåtid, vilket nedan länkar ger några prov på.
Bild 8. Kajen utmed Hallstanäs magasin. Denna kaj var upplyst och speglades över Ångermanälven i bild 6.
I byn Filitjärn har signaturen Petra en fotosida där hon besökt Hallstanäs. På YouTube finns ett annat inslag av gamla bilder som ackompanjeras till irländsk folkmusik.
Det sista inslaget har sin parallell till Pontus Varg som gjorde en låt till sin far Bert-Åke Varg. Bert-Åke kom från Hörnefors. Vill man lyssna direkt så trycker man på denna länk.
Bild 9. Bakom en vägg av löv döljer sig det gamla sliperiet. Ett mycket vackert industriminne, för den som tycker så!
Bild 10. Skorsten i grått, mot grönt och blått.
Hallstanäs har dock en baksida, eller snarare en botten av fiberbankar. Industrier av denna sort släppte ut stora mängder fibrer i processvatten, vilket lägger sig på botten av Ångermanälven. I detta sediment följer även kemikalier med, för Hallstanäs i synnerhet kvicksilveracetat. Länsstyrelsen Västernorrland har kartlagt problemet, vilket kan läsas om i denna länk, eller i en mer generell skrivning om hela Norrlands fiberbankar.
Bild 11. Hallstanäs fotat från bron mellan Sandön och Klockestrand, ett avstånd på 3.3 km. I förgrunden ett magasin och snett bakom till vänster rester av sliperiet.
Becken-Webben kan inte rekommendera Hallstanäs som ett besöksmål, området är privat och avspärrat. Oavsett fiberbankar eller ett skrotigt industriområde är Hallstanäs ett fortsatt stämningsfullt och vackert julminne - ett minne som förmodligen inte delas av särskilt många.
Gunnar Engström, 2025-11-29
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se